Knickerbockers kennel

Jag som har Knickerbockers kennel heter Pirkko Andersson, men de flesta känner nog till mig som Pirre. På Knickerbockers föder jag upp rasen Leonberger. En hund som vunnit en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Jag är född med Karelsk björnhund i familjen, tackade ja till en tax som erbjöds mig
– nej, inte av mina föräldrar - när jag var en tvärhand hög, fick min första egna hund som tonåring, en dvärgpudel. Å vilken lycka. (taxen räknades lustigt nog inte som egen, men det var nog för att jag var så liten så mina föräldrar fick ta hand om den. Jag hade nog av katterna gissar jag.)

Och på den vägen är det. Även om hästar var det största intresset i många år så har hund alltid funnits vis sidan. Jag har haft flera raser, ex. Briard, Hovawart, Riesenschnauzer, Terrier, olika blandraser och Schäfer. Men när jag träffade Leonberger var det ett alldeles speciellt möte. Och på den vägen är det. Helt klart är det min ras, och jag tippar att det alltid kommer vara så.

För mig är Leonberger en stor vänlig följeslagare som hänger med i vått och torrt. En vän som lika gärna ligger under skrivbordet hela dagen eller hänger med på turer i skogen eller staden.

En riktig sällskapshund som tar sin familj på stort allvar och vill vara med i alla väder. Men det är också en ras som älskar att arbeta. I vatten som livräddare, i skogen med spår och sök eller på lydnadsplanen. Visserligen frågar leonbergern varför man ska göra si och så, men har man en bra förklaring ställer den upp på allt med en mycket stor glädje. Till min lycka tycker de om utställingsringen också, och eftersom de måste meriteras för avel så tillbringar vi många helger på utställningar.

Rasen Leonberger och avel är mitt största intresse. Avel ur många fler synpunkter än att få valpar. Jag vill hjälpa till att bevara rasen Leonberger, som en vacker vänlig arbetande sällskapshund. Men jag är också intresserad av avel ur fler perspektiv. En naturlig uppfödning där mamman bestämmer när valparna har diat färdigt, inte ett kalenderdatum som säger att de är 8 veckor gamla och ska säljas. En valpning som föregåtts av en parning där tiken har tyckt om hanhunden och inte jag som uppfödare hållt i tiken för att parning ska ske.

"När tikarna klart markerar att de är ovilliga att para sig med en viss hanhund så är det en signal som är värd att lyssna till. Tiken vet bättre än uppfödaren om hanens MHC-gener passar med hennes eller inte. Tvångsparningar är ett effektivt sätt att bryta sönder denna naturens skyddsmekanism mot genetiskt utarmning av ärftlig variation i ett av djurens viktigaste gensystem. "
Ovanstående skrev per Erik Sundgren(genetica) år 2004, det är en viktig del av mitt sätt att välja hane till flickorna. Jag är övertygad om att om tiken inte vill är det fel att para.

Förutom att hundar är mitt största intresse så har jag den stora turen att få arbeta med dem dessutom. Jag är hundinstruktör och hundproblemutredare på Hundia i Motala (Hundia finns även i Mjölby) så min vardag består oftast av att arbeta med andra människor och deras hundar och visst, det känns som mina egna får ett för litet utrymme ibland. Men jag försöker kompensera det så gott det går. Och jag har turen att sköta mycket av mitt arbete hemifrån, så man hinner alltid med att småprata med hundarna också. Nu i dagarna ska Hundia komma ut med en ny tidning och så försöker vi ha aktuella artiklar inte bara på hemsidan utan även på Facebook, så det är bråda dagar.

Vill ni veta mer om en stor vänlig ras får ni gärna komma på besök eller ringa, det är alltid lika trevligt att ”argumentera för” vår härliga ras. Elvira väntar valpar i mitten på januari så med lite tur finns även ett gäng små kottar att beskåda. När valparna har blivit lite äldre tar vi hemskt gärna emot besök, det är ett bra sätt att börja den tidiga socialiseringen som är så viktig för valparnas skull. Så välkommen! Det gör inget om du bara är nyfiken.. =)

Med varma leonbergerhäslningar, Pirkko Andersson
www.knickerbockers.se
www.hundiahundskola.se